Databiblioteket

Hem

FRI PROGRAMVARA

Software Freedom Day

2009-09-17 14:17 Artiklar - Ariklar om fri programvara

På lördag den 19 september arrangeras årets Software Freedom Day. Det är en internationell aktionsdag för att uppmärksamma och sprida information om fri programvara. Vanligtvis arrangeras det utdelning av CD/DVD med olika distributioner av GNU/Linux och träffar där man kan få hjälp med att installera eller lära sig mera om fri programvara.På hemsidan http://softwarefreedomday.se/ finns det information om hur du kan engagera dig och hjälpa till. Allt från ballonger till podcasts, broschyrer och t-shirts går att få tag i. Där finns också ett forum för de som har idéer och frågor. Ha en fin och fri lördag!

Fria program

Termen Fri programvara introducerades av Richard Stallman 1983 och betecknar programvara som vem som helst kan använda till vad som helst, som man kan studera och ändra källkoden på, samt distribuera på vilket sätt som helst. Det handlar alltså om användarens frihet.

På GNU-projektets hemsida står det att "Fri programvara" handlar om frihet, inte pris. För att förstå begreppet, tänk "fri" som i "yttrandefrihet", inte som i "kostnadsfri/gratis". Att de formulerar sig så här beror på att det engelska ordet Free kan betyda både fri och gratis. På svenska har vi inte det här problemet.

Gå in och läs mer om fri programvara på www.gnu.org och hos deras stödorganisation Free Software Foundation. För de historiskt intresserade har vi det ursprungliga tillkännagivandet av GNU-projektet.

Om du är intresserad av termen och rörelsen runt Öppen källkod gå till Open Source Initiative. Dessutom finns det en svensk översättning av Eric S Raymonds The Cathedral and the Bazaar här.

Det har gjorts en del filmer om GNU/Linux. Två av dem ligger på Google Videos: den engelskspråkiga Revolution OS och den finska dokumentären The Code som är textad på svenska.

Citat

Efter lång väntan har Adobe avtäckt en testversion av Flash Player för 64-bitars Linux-installationer. Detta betyder att det allestädes närvarande webbprogrammet slutligen kan göra även den snabbaste datamaskin långsammare.

- Linux Format -

Kolumnen ”Newsbytes” i magazinet Linux Format Nr 138, december 2010.

Småtips

Ibland sitter man på en utländsk dator och kan inte hitta det där tecknet som man måste ha. Då kan det vara bra att ha tillgång till en ASCII-tabell.
Själv använder jag ofta alt+123 och alt+125 för att få fram tecknen { och } när jag skriver CSS.